Fölets första tid
En lyckad fölning och äntligen är 335 dagars väntan över. Nu gäller det att hjälpa fölet på traven så att det får bästa tänkbara start i livet.
Henrik Nyberg är veterinär och jobbar på Husaby hästklinik, men han och hans fru Cecilia driver sedan många år även Nygårdens stuteri. Här får vi ta del av Henriks kunskap och erfarenheter när det gäller fölets första tid.
EN BRA START
Det nyfödda fölet försöker ofta ställa sig upp så snart som möjligt, innan den har full balans. Det kan många gånger vara frestande att vilja hjälpa det lilla fölet upp och visa vägen till stoets juver. Här menar Henrik att det är viktigt att låta sto och föl vara ifred, och låta fölungen hitta fram själv.
– Jag kan ibland hjälpa till att ställa fölungen i rätt riktning mot juvret, men sedan låter jag sto och föl få så mycket tid som möjligt tillsammans utan att störa. Som regel hittar alltid fölet rätt till maten med hjälp av sin mamma, säger Henrik. Det här förutsätter så klart att fölet verkar vara piggt och friskt. Ett svagare föl kan behöva få lite hjälp på traven, genom att stötta upp bakdelen medan den diar. Henrik poängterar att man aldrig ska lyfta fölungen i bröstkorgen, eftersom den är så skör på det nyfödda fölet. I värsta fall kan ett lyft orsaka frakturer. För det nyfödda fölet är det viktigt att fölningsplatsen är ren och så fri från bakterier som möjligt. Det vanligaste är att stoet fölar i en fölningsbox.
– Vi halmar upp en fölbox ordentligt och lägger framför allt mycket halm i boxhörnen för att undvika att sto eller föl kommer i kläm in mot boxväggen. Vi har även lagt in en gummimatta i botten, för att ge en mjukare botten än ett betonggolv. Tänk på att om man halmar allt för rikligt i hela boxen kan det göra att det blir svårt för fölet att ta sig fram när den försöker resa sig.
DEN VIKTIGA RÅMJÖLKEN
Stoets råmjölk innehåller antikroppar som fölet får i sig när den diar. De flesta föl diar inom tre till fyra timmar. Antikropparna tas lättast upp i fölets tarmar så nära som möjligt inpå födseln och avtar sedan successivt upp till tolv timmar efter födseln. Antikropparna är otroligt viktiga för fölet att få i sig för att få ett så bra skydd som möjligt mot bland annat infektioner. Ett föl som av olika anledningar inte diar inom de fyra första timmarna, behöver få i sig råmjölken på annat sätt. Genom att mjölka ur några deciliter ur juvret och ge fölet mjölken i nappflaska, kan man säkerställa att fölungen får i sig de livsviktiga dropparna. När man ger mjölk med nappflaska, är det viktigt att fölet suger i sig mjölken själv så att inte den hamnar i fölets luftvägar. Mjölk i luftvägarna leder till allvarlig lunginflammation hos fölet. Henrik berättar att de föl som man av olika anledningar misstänker har fått för lite råmjölk kan man behöva ta ett blodprov på för att kontrollera hur stor mängd antikroppar som finns i fölets kropp. Han säger också att det är ganska vanligt att ston kan läcka råmjölk innan fölning, vilket gör att mycket antikroppar går till spillo. Även deras föl är bra att kolla mängden antikroppar på. Om det visar sig att fölet har för låg andel antikroppar i sig kan man behöva ge den blodplasma intravenöst för att på så sätt ge den ett bättre infektionsskydd. Henrik vill också poängtera att hos de föl som är pigga och nyfikna är det inte ovanligt att de från början inte är intresserad av att dia. Det är inget som oroar honom i ett tidigt stadie.
– Många gånger är fölen nyfikna och vill se sig omkring. De föds ju inte hungriga, så det är ingen fara om de från början inte går direkt till juvret. Men det är viktigt att hålla uppsikt på fölet och se till att den är pigg och frisk och att den inom de tre till fyra första timmarna har fått i sig mjölk från stoet, säger Henrik.
FÅ FART PÅ TARMEN
Det är helt normalt att det kan ta upp till två dygn innan all den första mörka hårda avföringen, tarmbecket, kommer ut ur fölet. Fölet kan behöva krysta ganska kraftigt för att få ut tarmbecket, så det är helt normalt. Henrik råder till att låta fölet lösa detta själv, att man inte ska försöka pilla ut tarmbecket, det kan göra att anus svullnar upp och det i sin tur kan leda till att fölet inte vill eller kan få ut resten. Det kan göra att fölet drabbas av förstoppning. Om du upplever att fölet har lite trög mage kan du prova att separera sto och föl korta stunder under dagen, cirka fem minuter, för att på så vis få fart på magen. Det är ett bättre sätt än att ge laxermedel, som oftast inte behövs, menar Henrik. Att separera sto och föl korta stunder kan också ha en bra inverkan på stoet där det kan hjälpa till med att få ut efterbörd och hela reningen efter fölningen.
– Vi har haft över 200 fölningar här hemma och ingen har haft problem med avföringen så att vi behövt ge mikrolax. Om fölet kommer igång och rör sig och diar hjälper det till att få igång magen, säger Henrik. Men han förklarar också att om fölet visar koliksymtom och lägger sig samt slutar att föröka krysta, är det viktigt att hjälpa fölet med laxerande medel.
TILLSYNEN VIKTIG
Det är mycket viktigt att ha god tillsyn av fölet från början. Henrik ser som regel till sina föl cirka en gång i timmen under första tiden.
– Jag vill se att de går, står, diar och att de kan kissa ordentligt, säger Henrik. Fölungar som står och försöker kissa utan att det kommer något, kan ha en ruptur på urinblåsan. Efter ett till två dygn svullnar de upp i buken och blir hängiga. Det är inte vanligt, men det händer – och det är framför allt hingstar som drabbas, förklarar Henrik.
AVMASKNING
Ett annat mycket viktigt område är att ston många gånger kan ha blivit smittad av fölmask. Det är framför allt vanligt om de har stått på större stuterier och gårdar. Om stoet smittats finns larver av fölmask i juvervävnaden som utsöndras i mjölken efter fölning, och fölet smittas. Om fölet är drabbat av fölmask kan den få en kraftig diarré och nedsatt tillväxt. Diarrén kan ibland misstas för att vara den diarré som fölet kan få när stoet kommer i fölbrunsten. Därför kan det vara svårt att upptäcka om fölet drabbats av fölmask innan det har gått för lång tid.
– Man kan inte se det här på ett träckprov i ett tidigt stadie, menar Henrik. Vi har därför som rutin att alltid avmaska stoet i samband med fölning, för att vara säker på att fölet inte drabbas av den här parasiten.
När det gäller avmaskning av fölet bör den vid sex till åtta veckors ålder avmaskas för första gången. Det är bra att ha en god dialog med sin veterinär gällande avmaskningsrutinerna för fölet. Veterinären har som regel god koll på det parasittryck som kan finnas där hästarna står uppstallade.
– Det är även högst olämpligt att låta stoet med sitt nyfödda föl gå i hagar som använts till vinterhagar eller för den delen åretrunthagar som också är dåligt rengjorda. Det är viktigt att ha en god planering av hagmarkerna för att ge fölen en bra start i livet, menar Henrik.
FÖLETS BENSTÄLLNING
Ibland föds fölen med skeva eller veka benställningar och då är det viktigt att tidigt engagera veterinär och hovslagare med god erfarenhet inom området, för att se vad som är bästa hjälpen för fölet. Ofta rätar fölen upp sina vinklar av sig själv allt eftersom de blir starkare, men ibland kan de behöva hjälp med korrigering för att kunna få en rätare benställning. Om man ska korrigera är det oerhört viktigt att veta hur man korrigerar ett föls benställningar och vad effekten blir. Även små korrigeringar kan göra stor skillnad på kort tid. Det är viktigt att tänka på vad fölet har för förutsättningar och hantera det därefter. Henrik rekommenderar att snedställda och veka föl bör vistas på fast underlag under de första känsliga dagarna. Gärna på en mindre yta där fölet själv styr mängden rörelse. Rekommendationen att inte introducera fölet med sin mamma i en för stor hage för tidigt gäller alla föl, eftersom risken finns att stoet springer runt mer än vad fölets skelett håller för från början. Det kan leda till lösa benbitar som skulle kunna förhindrats.
