Näringsbehov

 Kategori Hästhållning, Hästvälfärd, Kunskap

Det är många olika faktorer som inverkar på hur stort näringsbehov en häst har, både som har med hästen att göra och sådana som har med yttre omständigheter att göra. 

Text: Carin Wrange, hastsverige.se 

Gemensamt för alla hästar är att de har ett underhållsbehov av energi och näringsämnen som protein, mineraler och vitaminer. Underhållsbehovet är det behov hästen har när den inte gör någonting utöver att vara häst, det vill säga när den inte arbetar, ger di eller är dräktig och inte ska öka eller minska i hull och vikt och hur stort underhållsbehovet av energi är, beror främst på hur stor hästen är. En stor häst på 800 kg har följaktligen ett större underhållsbehov än en ponny på 200 kg.

LÄTT- ELLER SVÅRFÖDD? En faktor som också har betydelse för hur stort underhållsbehov hästen har, är om den är lättfödd, normalfödd eller svårfödd. En lättfödd häst behöver cirka 10 procent mindre energi än en svårfödd häst. Med lättfödd menas att hästen behöver mindre foder än genomsnittet för att hålla vikt och hull, medan en svårfödd häst behöver mer foder än den genomsnittliga hästen för att inte tappa vikt och hull. Generellt sett räknas fullblod som svårfödda och kallblod och ponnyraser som lättfödda men det finns stor variation även inom samma raser. Om hästen eller ponnyn arbetar behöver den tillägg av energi, protein, mineraler och vitaminer, precis som den växande unghästar behöver tillägg för tillväxt och digivande ston behöver tillägg för sin mjölkproduktion. Dräktiga ston behöver dräktighetstillägg från och med den åttonde dräktighetsmånaden. Storleken på arbetstillägget varierar med hur ansträngande arbetet är för hästen. Travträning och tävling räknas till mycket hårt arbete. De allra flesta arbetande hästar tränas dock inte hårt eller mycket hårt, utan lätt till medelhårt. Som lätt arbete räknas merparten av fritidsridning/körning, och som medelhårt arbete räknas till exempel arbete på travskola eller liknande.

ANALYSEN VÄGLEDER Hos travhästar som tränar hårt är det viktigt att ha god kontroll över utfodringen. Det kan ha stor betydelse för hur väl hästen presterar vid träning och tävling. För att hästen ska få rätt foder för det arbete den ska utföra, sätts en foderstat samman. Grovfoder utgör alltid grunden i hästens dagliga foderintag och för att veta vad grovfodret innehåller behövs en analys. Det bästa är om prov kan tas direkt vid skörd innan pressning (gäller inplastat foder) eller när ett hö är färdigtorkat för lagring, men det går även att ta prov vid senare tillfälle. Foderprover skickas till företag som utför analyser (sök via nätet). Det viktigaste är att få svar på innehåll av omsättbar energi (megajoule), protein (smältbart råprotein) samt hur mycket av makromineralerna kalcium, fosfor och magnesium som finns i fodret. Vid beställning av analys kan du även be att få värden för mikromineraler som till exempel järn och koppar.

Genom att lägga in de värden som analysen ger besked om i ett foderstatsprogram, kan du få värdefull vägledning om hur hästen bör utfodras på bästa sätt. Det finns olika program att använda, ett kostnadsfritt erbjuds via kunskapssajten HästSverige.se. Det är även viktigt att känna till hur mycket hästen väger för att kunna optimera foderstaten. Det säkraste sättet är att använda en våg som hästen leds upp på. Vågar finns bland annat på hästkliniker och större träningsanläggningar. Om man inte har tillgång till våg finns olika sätt att mäta kroppsdelar på hästen och beräkna en ungefärlig vikt.

På www.hästsverige.se kan du få vägledning kring hur du »Beräknar hästens vikt«. Tycker du att det är svårt att själv räkna ut vad hästen bör fodras med kan du med fördel anlita en oberoende utfodringsrådgivare. 

Senaste inläggen

Kommentera