Effekter vid träning
Men vad är det då som händer i kroppen vid träning?All vävnad i kroppen påverkas mer eller mindre av den belastning hästen får vid träning, men vissa vävnader har en mer central roll än andra.
Hjärtats uppgift är att förse kroppens alla delar med blod. Ett hjärta är en muskel och efter en periods träning blir hjärtat starkare och förbättrar då sin slagvolym. Det betyder att den mängd blod som hjärtat pumpar ut vid varje slag är större på en häst som har en god kondition, jämfört med en häst som inte tränas. På en vältränad häst kan slagvolymen vara en bra bit över en liter per slag. På en häst i hård ansträngning där pulsen är nära max kan därför cirka 300 liter pumpas runt i hästens blodkärlssystem under en minut. Det vill säga de 50 liter av blod som finns i en fullstor häst hinner alltså cirkulera runt i kroppen ungefär 6 varv på en minut, under tiden hästen arbetar hårt.
Hästens muskulatur är uppdelad i långsamma och snabba fibrer. De långsamma fibrerna, typ I, har en god förmåga att arbeta med hjälp av syretillförsel och på det sättet omvandla energi i form av lagrad glykogen till rörelseenergi. De snabba fibrerna, delas i sin tur upp i två olika typer, II A och II B, där framför allt II B har en sämre förmåga att omvandla energi med hjälp av syre. Typ II B muskulaturen omvandlar istället energi utan tillgång till syre. Under allt muskelarbete bildas laktat, eller det vi slarvigt kallar för mjölksyra. Laktat är i små mängder en tillgång till muskelns energilager eftersom det bryts ned och används som ny energi. Men när laktatmängden ökar mer än vad kroppen hinner förbränna stiger nivåerna högre än vad kroppen kan klara av och det blir en lokal trötthet i den muskeln. Vid större ansamling av laktat kan en mer central trötthet uppstå.
Tänk på att en häst som byter träningsform kan reagera med träningsvärk i kroppen, precis som vi människor, även om den är i god kondition sedan tidigare.
Med intervallträningen vill vi förbättra hästens förmåga att syresätta muskulaturen och arbeta på en högre nivå innan laktatmängden ökar i kroppen. Genom att träna hästen med relativt korta men intensiva intervaller, där laktatproduktionen ökar i arbetande muskler, lär sig också muskeln bättre att tillvarata laktatet. Muskeln förbereder sig också för att tåla den arbetsbelastning som den utsätts för. Det här sker genom en planerad och genomtänkt träning, med gradvis ökning. Att hastigt förändra träningen till en mycket mer högintensiv nivå kan ge negativ effekt och leda till skador i hästens kropp, både i arbetande muskulatur och även i stötdämpande vävnader som leder och ligament.
Fölen föds med en stor del typ II B muskulatur, för att snabbt kunna fly undan faror. Med ökad ålder kan sedan fibersammansättningen förändras där andel typ II B fibrer minskar något och typ II A fibrer istället ökar. Forskning har också visat att en häst som får börja träna som 1,5 åring får en ökad förmåga att arbeta med syre även i de snabba typ II B fibrerna, jämfört med en häst som inte tränats regelbundet sedan den var unghäst. Viktigt är att nämna att träningen för den unga hästen inte skall vara hård för att ge effekt, utan det viktiga är att musklerna får börja att göra ett fysiskt arbete.
Med hög intensitet menas mellan ca 85–90 % av hästens maximala kapacitet.
Efter en intervall är det viktigt att ge hästen en viss återhämtning för att kroppen ska hinna förbränna det laktat som bildats under intervallen.
Runt muskelfibrerna finns små blodkärl som förser musklerna med näring och syre genom blodet och för bort koldioxid och andra restprodukter från muskelcellerna. I en muskel som är vältränad bildas flera små kapillärer runt muskelfibrerna, vilket gör att mer syrerikt blod kan tillföras muskeln vid arbete och det blir också effektivare borttransportering av koldioxid och restprodukter från de arbetande musklerna. I muskelfibrerna finns något som kallas mitokondrier, det är muskelns kraftverk där energi omvandlas och gör det möjligt att muskeln kan arbeta. En häst som är vältränad bildar flera mitokondrier i sina muskelfibrer i jämförelse med vad de hade tidigare.
Andelen mitokondrier har visats sig öka mest i de muskelfibrer som jobbar med tillgång på syre. Det innebär att dessa muskler blir ännu bättre på att utvinna energi med förutsättning att tillräckligt med syre finns i dessa muskler.
Så, med en ökad träningsbelastning på kroppen påverkas och förbättras en rad olika vävnader. Slagvolymen ökar, muskelsammansättningen påverkas och anpassas till den träning kroppen får, kapillärtätheten ökar och flera mitokondrier bildas.
Man kan tänka sig träningen som en triangel, där det är viktigt att lägga mycket tid på grunden
(1) innan man sedan jobbar vidare med lite hårdare träning
(2) där hästen förbättrar sin förmåga att syresätta kroppen. Till sist jobbas också hästen på nivåer där syretillförseln till musklerna inte är tillräcklig.
(3) och de anaeroba processerna utvecklas, tåligheten för laktat, och förmågan att förbränna densamma ökar.
Det som många erfarna travtränare menar, varefter de har börjat att använda mer mätinstrument som puls- och laktatmätning är att de ofta har tränat hästarna lite för hårt tidigare. Att träna tillräckligt hårt är utmaningen! Kom också ihåg den viktiga vilan mellan de hårda passen. Glykogenlagrena i musklerna behöver cirka 48 timmar på sig innan de här helt påfyllda igen, efter en hård ansträngning. Näringsintaget är givetvis också en av alla så viktiga delar för att helheten ska blir bra gällande prestationsförmågan hos vår vän hästen.
TEXT: KATARINA OLOFSSON
FOTO: ZANDRA AHL OLAUSSON
