För oss hästfolk är våren så mycket mer än varmare dagar och ljusare kvällar. För oss står även maskkontroll, hagfix, brunstiga märrar och pälsfällning på agendan.
TEXT: KATARINA OLOFSSON & JESSICA ORTIZ
FOTO: GONZALO ORTIZ
Under våren är det dags för hästen att gå från vinter- till sommarskrud. Ljus och temperatur är det som styr pälsfällning och pälssättning. Bytet av päls kostar på i energi och protein, därför är det smart att se över totalfoderstaten och säkra upp att hästen får i sig tillräckliga mängder av både energi och protein i den vanliga foderstaten. I vissa fall upplevs att ett extra tillskott av B-vitamin hjälper hästen, men det är inga effekter som påvisats genom forskning. En del hästar kan bli ömma och mer känsliga i huden i samband med pälsfällning och framför allt vid pälssättning.
MINIMERA MASKARNA
Under våren är det hög tid att ta reda på hur det står till på maskfronten. Hur parasiter kan hållas under kontroll är en tuff uppgift för alla som håller hästar. Spridningen av mask förebyggs genom betesplanering och haghygien i kombination med träckprov som ger svar på om och vilken avmaskning som hästen är i behov av. Enkelt uttryckt går parasitkontroll ut på att så få maskägg som möjligt ska sprias i hagarna.
Alla hästar har mer eller mindre parasiter, men ett träckprov kan ge dig en uppfattning om hur pass utsatt hästen är. Ofta har hästar så låga värden att de inte behöver avmaskas och det kan ett träckprov ge svar på. Vid ett träckprov är det äggen i träcken som analyseras, mängden anges i EPG – egg per gram.
Det är en ganska grov uppskattning av ett genomsnittsvärde, men det ger ändå en fingervisning om hur infekterad hästen är av vuxna parasiter och provet visar också på vilken typ av parasit hästen har så att det går att bekämpa den med rätt typ av avmaskningsmedel. Rådgör med din veterinär.
Att avmaska hästen rutinmässigt, utan träckprov som underlag, kan leda till ökad resistens hos de parasiter som angriper hästen.
GRÄSLIGT GOTT
Gräs är grejen för hästar, men att släppa ut hästarna i grönskan utan någon förberedelse är sällan särskilt lyckat. Det spirande gröna vårgräset är fullt av näring. Hästen som under hela vinterhalvåret ätit konserverat grovfoder kan därför behöva vänja sig successivt vid gräset för att minska risken för exempelvis diarré, kolik eller fång. En del hästar bör inte gå på bete över huvud taget, det kan gälla hästar som haft fång upprepade gånger, eller som har fått diagnosen EMS (ekvint metabolt syndrom).
För er som har olika sommar- och vinterhagar kan det vara god tid att se över om sommarbeteshagarna behöver gödslas. Detär en god idé att gödsla marken innan gräset börjar växa, men tänk på att inte gödsla i onödan och med fel typ av näring. Om du inte har tillräcklig kunskap själv, fråga gärna någon bonde i din närhet. Passa också på att kontrollera stängslet så att tråd, stolpar och staket är i bra skick innan hästarna tar plats i sommarhagarna.
ORMAR PÅ BETTET
Även reptilerna ringlar loss och blir aktiva under våren, och det är nu och under försommaren som huggormsbett på häst är vanligast. Giftet sprider sig i kroppen främst genom muskelaktivitet. Därför ska en ormbiten häst vara i stillhet tills faran är över. Oftast klarar hästar ormbett bra, men blir de bitna i mulen eller tungan kan det orsaka andnöd. Ser du att hästen får jobbigt att andas eller äta, kontakta veterinären.
BÄDDAT FÖR BLOMMOR & BIN
De flesta ston visar brunst och är fruktsamma endast under den ljusa och varma årstiden. I Sverige sträcker sig den perioden oftast frånfebruari/mars och fram till tidig höst. Brunst och ägglossning återkommer regelbundet (cykliskt) under säsongen och det kallas brunstcykel. 21 dagar är vanligtvis en brunstcykel, men det kan variera mellan olika ston.
Själva brunsten visar stoet i slutet av cykeln. Den första brunsten på säsongen brukar inte följas av en ägglossning (ovulation) så man
väntar vanligtvis på andra eller tredje brunsten innan man betäcker.
Lämna ett svar