Daglig visitering

Om du vet hur din häst ser ut när den är frisk – är det ganska lätt att upptäcka när den inte mår som den ska.

Att visitera hästen ingår i den dagliga skötseln och ger värdefull information om hästens hälsostatus. Här upptäcks sår, svullnader, värme, ömma områden, stela muskler, förstärkt puls och annat som kan skvallra om att allt inte står rätt till. Görs visiteringen till en god vana, blir det snart lätt att upptäcka när något avviker från det normala – och när det är dags att reagera och agera. Att gå igenom hästen noggrant varje dag tar lite tid, men det är många gånger väl investerade minuter. Genom att lära känna din hästs egenheter ökar oddsen att du upptäcker små skavanker innan de utvecklas till skador. Ju tidigare upptäckt, desto bättre förutsättningar till lätt behandling och ett snabbare återtåg till ovalen. Din uppgift är att upptäcka när något avviker från det normala – medan det är veterinärens uppdrag att guida dig rätt med sin kompetens och rådgivning när något inte står rätt till. Rutinerna för hur du går kontrollerar hästens hälsostatus bör vara så väl inarbetade att de är närapå automatiserade. Det handlar om att titta, känna och klämma.

Tidiga tecken på att allt inte står rätt till

• Förändrat beteende
• Hästen har feber eller tydlig undertemp (37,2-38,2 är normaltemp)
• Onormal andning och puls (en häst i vila andas ungefär 8 till 16 gånger i minuten, vilopulsen normalt 28-40 slag per minut).
• Minskad aptit, tecken på uttorkning

STEG 1 – TITTA 

En frisk häst belastar alla benen lika mycket, är pigg och vaken i blicken och blank i pälsen. Ta för vana att titta på hästen för att se tidiga tecken på att något inte står rätt till. Är blicken annorlunda, ser den annorlunda ut? Hur andas den? Är den fin i hullet och är hårremmen blank? Beter den sig som vanligt? Ett tidigt tecken på att hästen inte mår som den ska, kan vara att den visar ett förändrat temperament. En häst som vanligtvis är pigg och alert och som plötsligt blir loj, eller en normalt vänlig individ som överraskar med ett aggressivt beteende, är signaler som ska tas på allvar. Verkar hästen nedstämd under tid så finns det sannolikt en anledning till det. Fundera på vad. Har det gjorts några förändringar i rutinerna, träningsupplägget eller är det något annat som inte står rätt till? Även en minskad aptit kan vara ett tidigt tecken på att hästen håller på att bli sjuk. Ta för vana att se efter om hästen har ätit och druckit som den ska och att avföringen ser ut som vanligt. Hästar ska ha tillgång till foder och  vatten av bra kvalitet och kan reagera om det är något som brister.

Om fodret och vattnet tycks vara i ordning, och övriga hästar i stallet har ätit och druckit som vanligt, då finns all anledning att titta närmare på hästen som valt bort fodret. När boxen görs ren ska du vara uppmärksam på om träcken är normal till utseendet. En häst som plötsligt får rinnande illaluktande avföring eller diarré mår inte som den ska. Du bör även reagera på om det är ovanligt rent i boxen eller om hästen verkar ha svårigheter att kissa och visar tecken på uttorkning. När en häst är uttorkad förlorar skinnet sin elasticitet. Nyp tag i ett veck i skinnet och släpp. Tar det längre tid än några sekunder för skinnet att bli slätt igen, är det tecken på att hästen är uttorkad. Var även noggrann när hästen leds eller körs ut ur stallet. Rör den sig normalt? Håll ett extra öga på hästen i början och slutet av ett arbetspass eller när den släpps ut och tas in från hagen. Var även uppmärksam i samband med träningen. En häst som hänger på ena tömmen, lätt faller i galopp eller bromsar i nedförsbackar gör det sannolikt inte av ovilja – utan för att det är något i kroppen som gör ont. Hitta felet så kommer du sannolikt till rätta med beteendet.

STEG 2 – KÄNN OCH KLÄM

I samma veva som du borstar hästen, är det klokt att göra en visitation av hästen genom att känna igenom hästen med händerna. Dina händer är ett känsligt verktyg. Du kan känna om ett område känns mer vätskefyllt, spänt eller ojämnt med hjälp av dina fingrar och upptäcka skillnader i temperatur. Hästens muskulatur ska ha en jämn temperatur över hela kroppen. Det ska inte finnas lokala områden som är varmare än andra. Det kan vara ett tecken på att det finns en inflammation i det området. Var även uppmärksam på att hästen ser bra ut i hullet. En häst som är för tunn, eller en häst som har kraftigt överhull, kan påverkas negativt vid hård ansträngning. Dessutom ska hästen vara tillräckligt musklad för uppgiften. Musklerna ska kännas avslappnade och du ska kunna se en viss svikt i muskelbuken om du klappar lätt på muskeln. En noggrann visitation bör starta redan i hästens munhåla. Färgen på slemhinnorna i mun och ögon ska normalt vara svagt laxrosa. Kontrollera hästens mungipor (1) och laner, de får inte vara torra eller skadade av ett felaktigt bett. Den unga hästen växlar tänder mellan 2-4 års ålder, mjölktänder växlas till permanenta och nya kindtänder bryter fram. Det kan ge hästen mer eller mindre besvärliga perioder och därför är det viktigt att hålla koll på hästens munstatus. Ibland kan ett bett behöva bytas, eller så kan hästen behöva vila helt från bett en kort period på grund av att hästen är inne i en känslig period. Känn även på lymfknutorna mellan ganascherna, är de större eller hårdare än vanligt?

Extremiteterna (benen) skall kännas igenom noga, särskilt partierna från karpus (»framknäet«) och hasen. Vid framknäna (2) samt vid hästens has (3) ska en tydlig skillnad i temperatur kännas från den varmare muskulaturen som finns ovanför dessa anatomiska delar till de svalare lederna och senorna som finns nedanför. Ett varmt framknä, kota (4) eller hov (5) signalerar att det är ökad blodcirkulation i det området, vilket kan bero på en överansträngning. Det är alltid läge att reagera om det är ett ben som avviker. Var även noga att kolla hästens karleder (6) och hovar. Givetvis ska skorna sitta ordentligt, utan att hästen trampat upp någon traktarm. Ytliga (7) och djupa (8) böjsenorna samt gaffelbandet (9) är viktiga att känna över. Det ska inte finnas värme, svullnad eller ömhet vid dessa vävnader. Både senorna och ligamentet ska tåla ett stabilt tryck av fingrarna vid palpation, utan att hästen visar tecken på ömhet. För att vara helt säker på att dessa vävnader är friska är det bra att palpera på upplyft ben, då ökar känsligheten och det blir lättare att upptäcka om hästen ömmar. En senskida (10) omsluter senan där den utsätts för hårt tryck från muskulatur eller benvävnad. I senskidan finns en liten mängd vätska som bidrar till att minska friktionen. Ökad värme eller mängd vätska vid en senskida är ett av tecknen på att det kan vara en överansträngning. Likadant fungerar hästens leder. Om de känns varma eller har en ökad mängd vätska så ska det uppmärksammas och vårdas. Värme och vätskemängd är relativt enkla att kontrollera i framknä, has, kotor och hovleder. Bakknän (11) kräver mer övning av dig som palperar, för att kunna avgöra statusen. Bakknät är en stor led som har muskulatur runt omkring leden, flera ledöppningar plus ett stort antal ligament. Allt detta gör att det blir svårare att palpera ett bakknä jämfört med till exempel en kotled. Runt alla leder finns ett stort antal ligament. En svullen led, där det inte är specifikt ökad mängd ledvätska, kan vara orsakat av en övertänjning av ligamenten som håller ihop leden.

Källa: Friskvård för travhäst, Svensk Travsport