Blommor & bin

 Kategori Kunskap, Reproduktion

Förr var det naturlig betäckning som gällde. Bland vissa raser är det fortfarande vanligt och för det engelska fullblodet är det den enda tillåtna metoden. I övrigt har den artificiella inseminationen tagit över allt mer. Här reder vi ut begreppen.

När ett sto ska betäckas finns två olika former: naturlig betäckning och insemination. Naturlig betäckning sker i högre grad bland vissa raser än andra och i takt med ny kunskap och teknik blir andra former allt vanligare. Det finns en enkelhet i naturlig betäckning, men det finns också risker för att stoet eller hingsten kan skadas och även för eventuella smittor mellan individer. Om ett sto ska betäckas på naturligt sätt är det viktigt att först kontrollera att stoet är riktigt brunstigt så att hon ställer upp sig för hingsten. Betäckningen ska ske på en plats där det inte är halkigt underlag och skötarna som är med ska vara rutinerade och kunna hålla god kontroll så att ingen skadas.

Bland vissa raser, framför allt en del ponnyraser, sker ibland det man kallar för fribetäckning. Det innebär att ston och hingst går tillsammans i en flock där hingsten betäcker när stoet tillåter honom. Det här sättet kräver att det finns en lugn hingst och att man säkerställer att ingen av hästarna kommer till skada.

Artificiell Insemination används i stor utsträckning och har som beskrivits ökat i takt med att mer erfarenhet, kunskap och god teknik finns att tillgå.

Risken för skador och smittor minskar
med den här metoden jämfört med naturlig betäckning. En och samma hingst kan också användas till flera ston på det här sättet än vid naturlig betäckning eftersom sperman späds till mindre doser. Dock är det viktigt att kontrollera att hingstens sperma håller så god kvalitet
så att metoden går att tillämpa. Personalen som jobbar med seminverksamhet behöver
ha god utbildning på området samt att det ska finnas en godkänd seminveterinär kopplad till verksamheten.
När man samlar sperma från hingsten
kan en så kallad fantom, en låtsashäst, användas och ibland finns också ett brunstigt sto i närheten som lockar hingsten att hoppa upp på fantomen. Varje hingst har sin egen artificiella vagina, vilken också måste vara kroppstempererad eftersom sperman inte tål snabba temperaturförändringar. Sperman kan sedan användas direkt, kylas och transporteras eller frysas för senare användning.

FÄRSK HINGSTSPERMA – AI
Färsk sperma håller den högsta kvaliteten och därför finns också högst chans för god dräktighetsprocent. Vid användning av färsk sperma behöver hingst och sto vara på samma stuteri. Efter samling från hingsten insemineras stoet direkt, gärna inom 15 minuter, sedan kontrolleras stoet snart efter insemineringen för att kontrolleras om ytterligare en inseminering behövs.

KYLD, TRANSPORTERADHINGSTSPERMA – TAI
Sperman samlas och kontrolleras på samma sätt som ovan, men kyls långsamt ner till omkring 5 – 6°C för att sedan paketeras i kylbehållare med kylklampar och frigolit. Efter det kan doserna skickas med post eller bud
till ett annat stuteri där stoet finns. Genom att använda kyld sperma kan en hingst stå på en viss station och användas till ston över hela landet. Dock kräver metoden en mycket god spermakvalitet som gör att den tål att kylas ned.

FRYST HINGSTSPERMA – FAI
Att använda fryst sperma går till på liknande sätt som vid den kylda sperman, men det ställer ännu större krav på spermakvaliteten och även att stoet är lätt att få dräktigt. Metoden är mer kostsam än kyld sperma och det krävs att stoet insemineras mycket nära ägglossningen för att hon ska bli dräktig. Fördelen är att det går att använda hingstar från i princip hela världen.

EMBRYOTRANSFER – ET
Embryotransfer är en metod som inte används i så stor utsträckning i Sverige. I länder som USA, Australien och Argentina är det mer vanligt förekommande. Metoden används där man har ett talangfullt sto som används aktivt, men som man ändå vill börja avla på. Inom travaveln finns ett antal internationella gemensamma regler. Det innebär att man måste söka tillåtelse från Svensk Travsport för varje sto som man ska göra ET på. Bland annat får man inte göra ET på ett tävlande sto, och man får inte göra flera ET om året. Det stoet man vill avla på kallar man för givarstoet, hon betäcks eller insemineras och en vecka efter befruktat ägg spolar man ur ägget och placerar det istället i det man kallar för mottagarstoet, som blir det sto som kommer att bära fostret och sedan föla fram det. Mottagarstoet behöver vara helt synkroniserat med givarstoet för att det ska vara i rätt fas när embryot placeras i mottagarstoet. I vissa länder kan man köpa ägg från eftertraktade ston på samma sätt som man
här i Sverige kan välja att köpa en betäckning i vilken hingst man vill. För att bedriva ET behövs ett speciellt tillstånd från Jordbruksverket och tekniken kräver mycket gott kunnande och hög standard på utrustning.

Brunst kallas den period när stoet under ett antal dagar är mottaglig för betäckning. Ett sto kan visa brunsten olika tydligt. Vanligt är att de lyfter lite på svansen och skvätter lite urin samt att de »blinkar« med vulvan för att visa att de är betäckningsvilliga. En del ston visar också ett förändrat humör under den här perioden. De kan skrika till bara 
man klappar eller borstar dem, eller när en annan häst kommer nära dem. Brunstsäsongen styrs av ljuset och ston på våra breddgrader har därför ofta ett uppehåll under de mörkaste månaderna. Generellt pågår en brunstsäsong mellan tidig vår och fram till hösten. Stoets brunstcykel är vanligtvis på 21 dagar och det är i slutet av varje brunstperiod som stoet har en ägglossning.

De flesta stuterier använder sig av veterinär gynekologisk undersökning och ultraljudsundersökning för att se var i brunstcykeln stoet exakt är. Under brunsten växer en äggblåsa (follikel) i äggstocken från att vara endast en halv centimeter till upp mot sex centimeter. Storleken på äggblåsan kan indikera när ägglossningen bör ske. Det ägg som finns i äggstocken är inte befruktningsbart förrän det släpper och därför vill man vara så exakt som möjligt med betäckningen eller inseminationen för att kunna få en befruktning av ägget.

TEXT: KATARINA OLOFSSON FOTO: JESSICA ORTIZ

Senaste inläggen

Chatta