Jag är den jag är

 Kategori Team & travfolk

Stefan Eriksson, marknadschef på Sundbyholms Travbana, är såväl glittrande schlagerfantast som öppet gay – vilket gör honom till en ganska udda fågel i travsporten.

Sedan Stefan var en liten grabb har han hängt på Sundbyholm. Han följde hästarna på banan med stort intresse, kikade i programmet och lärde sig sporten från publikplats. Allt eftersom blev det mer tid i stallarna och engagemanget på banan blev bara större och större.

– Under många år försökte jag att anpassa mig och bete mig som jag tänkte att det förväntades av en ung kille i travstallen. Jag snackade om tjejer, dejtade och försökte intala mig själv att det var helt i sin ordning att jag tyckte att vissa killar var grymt snygga, det gjorde väl alla..?

När Stefan väl kom ut var han lite drygt tjugo år. Bland de första som han berättade det för, var vännerna i travsporten. Men inte utan viss vånda.

– Travsporten generellt är väldigt traditionell i sina könsroller, vilket i sig skapar en kultur som inte direkt underlättar om man vill komma ut som gay. För min del var det en ganska lång process innan jag tog steget, berättar han och fortsätter:

– Jag var rädd för att till exempel dem som jag brukade åka på trav med, skulle känna sig besvärade om vi behövde dela rum. Att det helt enkelt skulle bli en stor grej.
Han kunde inte ha haft mer fel. Vid det laget hade nämligen de flesta redan förstått hur det låg till.

– I stort sett alla som jag pratade med, sa samma sak: »men Stefan, kom igen, det har jag ju fattat för länge sedan«. Jag hade verkligen oroat mig i onödan, men det är ju lätt att vara efterklok, säger han.

Du kom ut runt millenniumskiftet, men fortfarande lyser öppet homosexuella med sin frånvaro i travet…

– Ja, vi är sannerligen en minoritet. Vad jag vet finns det ingen öppet gay i tränarkåren till exempel. Jag har ju alltid känt att folk har varit positiva och stöttat mig i travsporten, men min känsla är att om det finns någon som valt att inte komma ut, är det för att de upplever att de har mer att förlora än att vinna på det.

Vad skulle man kunna göra för att få till en förändring, tror du?

– Det finns helt klart mycket att jobba på. Helst skulle jag vilja se en »travsportens Anton Hysén«. En ung, snygg tränare som kliver ut, ur garderoben, tar täten och sätter frågan i rampljuset. Jag tror även att vi skulle behöva lyfta både HBTQ-frågan och andra mångfaldsområden på våra ledar- och tränarutbildningar. Det är ämnen vi inte direkt pratar om och diskuterar i sporten och det skulle kanske bidra till en ökad medvetenhet.
Det känns inte riktigt som att travsporten travar i takt med omvärlden på det här området..?

– Den yngre generationen aktiva har en klart mer avspänd inställning men det är klart att det finns mer att göra. Det skulle inte vara en nackdel för travsporten om de här frågorna flyttades upp på agendan och fick lite mer utrymme. Det gäller egentligen alla former av mångfaldsfrågor.

GULDKANTADE EVENT

Stefan har verkligen sett till att dra nytta av det faktum att han sticker ut ur mängden och med stor passion och entusiasm har han lyckats sy ihop sina två stora intressen: schlager och trav.

– Jag tror att travfolket uppskattar lite glitter, glamour och extra allt. Det är en bra kontrast till den ganska skitiga vardagen i stallen, så jag ser gärna till att sätta guldkant på de event som jag är med och arrangerar. En del kanske tycker att jag drar på lite väl mycket med mitt snack om unga, snygga kuskar – men det bjuder jag på. Jag är den jag är, och det tror jag lönar sig i längden.

Stefans schlagerpuls

Vilken schlagerlåt skulle du vilja döpa en travhäst till?
– Invincible som är det engelska namnet på Carolas vinnarlåt Evighet. Carola är för övrigt min favoritartist.

Vem skulle du säga är det största kuskämnet bland schlagerprofilerna?
– Det måste bli Måns Zelmerlöw

Vem av kuskarna skulle du vilja se på schlagerscenen?
– Oj, svårt – jag skulle helst vilja se en pojkbandsgrupp bestående av Marcus B Svedberg, Oskar J Andersson och Olli Koivunen. Med Claes Sjöström som manager.

Vilken är den bästa defileringslåten?
– The name of love, med Magnus Bäcklund.

Bästa segerlåten?
– Waterloo, med Abba.

Om man behöver en pepplåt, vilken skulle du rekommendera?
– Kom ut som en stjärna, med After Dark.

Vilket land är grymmas på att schlagerscenen – Frankrike eller Sverige?
– Där får jag säga Sverige.

Vem skulle du helst vilja se jobba i ett travstall?
– Babsan

 

Senaste inläggen

Chatta